Hm.

Jag kommer inte att finnas här för alltid, kan du inte bara förstå det? Det blir ju jobbigt för mig också, fattar du väl. Jag har verkligen försökt att glömma, eller nej inte glömma - förtränga. Så kommer det här upp. Nej, nu vet jag inte vad jag ska göra.


Lite personligt att skriva när jag inte vet vilka som läser... men kände att jag behövde skriva av mig lite.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0